1 juni 2013

Jaha tiden bara rullar,
Denna vecka har varit känslosam messigt jobbigt ångest oro allt på en gång.

Maxis 3 år dag var i går min lilla pojke.

Här är han bara 6 månader och då var vi inlagda med cassandra och där han uppväxt bland alla sköterskor och läkare.  och det var då vi fick se att han hade något handikapp. så då inte märks mycket av i dag men så tråkigt redan står i papper, min sista lilla och så tråkigt att missa så mycket av hans babys år i stället för glädje blev det ångest oro och så klart tungt år.

Japp och så klart lill wille som bara fick följa med på allt. tufft för hela familjen inte bara för den som är sjuk. 

Så att få diagnosen och vet hur ska detta gå kommer hon att klara av behandlingen. ovissheten är jobbigast. 

Att veta hur sjuk hon var utan att man kunde göra någe att ge hennes liv till doktorn att inte ha kontrollen. 

Så att få fira maxi på hans 3 år dag märker man hur fort åren och tiden går. 

Cassandra då hon har då kommit så långt och så kort tid. 

Hon ska nu bli 6 år och har nu slutat på dagis och ska börja i 6 år vilket man inte trodde att man skulle komma så här långt. Man visste inte om hon skulle klara av behandlingen eller svara på den som hon har gjort. stark som pippi som vi säger här hemma. 

Våran starka pippi! 

Älskar er mina älskade barn !